När man köper in
frimärkspartier så händer det ofta att det följer med brev där innehållet
finns kvar. Ibland kan man känna på sig att ett brev innehåller något
'extra'. När jag läser ett gammalt brev kan jag känna mig en aning skamsen,
ungefär som om man skulle läsa någon annans dagbok. Skrivaren och mottagaren
av brevet är oftast borta sedan länge och
läsningen blir en kvardröjande hälsning från dessa människor.
Vissa brev är oemotståndligt intressanta. Läs gärna nedanstående brev som
Anna Christina Gustafsdotter i Nås skrev år 1880. När Du har läst brevet,
funderar
du kanske precis som jag, fick hon någonsin svar från sin 'Bärgman'?
Fick han någonsin brevet från Anna Christina?
Olle Håkansson
Se brevet i original >>>
Läs brevet renskrivet >>>